Sitter framför spisen förra Fredagskvällen vid 21 tiden med en whiskey i näven när jag får ett mess att jag skall vara på Tierp 08,30 dagen därpå. Fattar inte ett skit vad det handlar om men får lite senare reda på att min dotter som hänger på sociala medier har blivit inbjuden att köra en biltävling av något slag. Sveriges elit av sociala influensers skall ha sitt årliga race och någon hade fått lämna återbud och då blev hon tillfrågad.
Nu började telefonen gå varm och jag får löpande info. Incheckning ska ske 08,30 på Lörd morgon och lottning 11,00 av bilar som mellanlandar här innan de går på skroten. Därefter skall varje team “ pimpa “ sin bil efter egna idéer och smak. Eftersom jag fick reda på detta med 9 timmars varsel var det en aningen svårt att förbereda sig på det sättet som resten av ligan gjort med full verkstads utrustning och ett gäng gubbar som hjälpte till. Ok första gången här så var det bara att gilla läget men vi hann i alla fall göra ett snabbstopp i verkstaden på morgonen innan vi åkte o hämta upp allt vad vi hade i sprayburkar o några klirre märken.
Kreativiteten när pimpningen drog igång var helt galen med allt från Jultomte styling till kulsprutor monterade på huven eller en lada monterad på taket på en Volvo kombi, dårarnas afton typ.
Första pris för bästa pimpning var 10 lappar så alla hade gått all in på den här delen av racet. Tre timmar hade man på sig och med de förutsättningar vi hade med en påse sprayburkar och några klirre märken så var det bättre att satsa på budskap som stack ut på vår bil än att försöka göra den coolare än de som hade haft tid att förbereda sig.
Vår lott föll på en gammal Opel Astra med 1,6 lit snurra och Gud vet hur gammal den var. Det var luft i sulorna, motorn lät ok, oljenivån dög så detta var vad vi hade att slåss med när det riktiga racet skulle börja kl 14.
Racet gick ut på att köra så många varv man kunde på två tim med rast i mitten för rep o tankning samt ev byte av chaffis. Vi fick hyfsad stil på vår pärla med sprayfärgen vi hade med. Klirremärken med sossefri bil på bakluckan retar alltid någon. På hö sida blev det Hell On Wheels för det var den bästa beskrivning vi kunde ge bilen vi fått. Vä sida kom Karolina upp med idèn att vi skulle köra “ I Kill You “ som Achmed The Dead Terrorist sa.
Som gammal raggare var vi givet tvungna och hålla traditionen vid liv och gjorde en gubbe med kuknäsa på huven med texten under, raggen går! Blev bra som fan och efter två tim hade vi gjort vad vi kunde och jag var lagom mör i pekfingret efter att nästan ha hel lackerat en Opel med sprayburk.
Klockan var snart två och det var dags dra på sig krukan och köra fram till start. Paniken slog till när vi stod i ledet färdiga att åka ut på banan och jag ser att holken är tom på soppa. Hur fan kan de ge oss en bil utan sås? Att vi inte sett det tidigare heller sög fett. Skit samma vi kunde inte backa ur nu och kom överens om att vi kör så länge det räcker. Att det skulle räcka en timme var bara och glömma så vi var tvungna att komma upp med en plan eller hoppas på en längre sanering eller något så vi fick en chans att komma in i depån o tanka.
Ny lackad o fin med bästa motivet på huven och som kronan på verket en raggardusch doftis hängande i spegeln.
Vi hade inga möjligheter att lätta bilen heller eftersom vi inte ett verktyg med oss. Att riva ur inredning, plock ner reservhjul, kapa av avgassystemet osv som alla andra gjorde var bara att glömma. Vi fick lita till list och körskicklighet och givet att vår Opel skulle hålla ihop. En bil på väg till skroten kan liksom bara vara så bra.
Rickards Garage tog hem pimp priset med en helt galen kreation. Värsta skräck gubben bakom en kulspruta som hängde i luften när bilen fick upp farten.
När racet väl drog igång kl 14 kom vi sist ut och jag fattar inte hur men det var bara som det var. Flaggan gick och galenskapen var igång. Det som skulle vara ett party race var på en gång blodigt allvar. Det flög navkapslar, sidospeglar dörrhandtag och stötfångar runt som i värsta tornadon. Vår taktik var att bara hänga på och låta grabbarna stressa av sig och förmodligen krascha eller paja sina bilar på några varv. Det flög barriärer, däck och prylar hej vilt eftersom man tacklade varandra som i värsta demolition derbyt. Vi såg till att hänga med men försökte samtidigt se till att inte över varva motorn och använda bromsarna så lite som möjligt. Trots det så var bakbromsarna borta efter en kvart så nu var det bara stål mot stål bak. Hur länge bromsarna fram skulle hålla ville vi inte ens tänka på.
Nu började tempot bli riktigt högt och några for 30 meter ut på gräset baklänges när man skulle köra fortare än man behärskade. Efter en halvtimme hade vi tagit oss upp halvvägs i fältet och nu lös soppa lampan som en strålkastare. Som en skänk från ovan kommer gulflaggan upp för en större sanering och vi blir hänvisade in i depån. Detta var möjligheten vi väntat på för att tanka. Snabbt som fan åkte vi till tankstället och gjorde värsta F1 tankningen. Soppan sprutade åt alla håll eftersom tratten som fanns var mera ägnad en symaskin än något att tanka en bil med.
Vi hade fått i ca 10-15 liter när vi såg att alla började rulla ut på banan och vi fick bryta tankningen indränkta upp till näsan i spilld bensin. Här hände det som inte skulle hända och innan vi kom ur depån så var vi sist igen eftersom alla bara trängde sig fram. Jag blev arg som fan över tjuvnypet som de andra tagit till så nu djävlar fick det bära eller brista.
Opel jäveln har nog aldrig gått så fort som nu, någonsin! Vi körde som vildar och plockade en efter en tills vi hamnade bakom en Renault som bara skulle blocka oss till varje pris. Efter tre varv så lyckades jag tok varva Opeln efter hårnålen på rakan och kom upp jämsides när någon av oss bara var tvungen och släppa innan vi skulle igenom barriären ämnad för en bil. Vi gav grabben en äkta bredsida så sidospeglar och handtag flög åt helvete och gnistorna sprutade och tack vare att vår bil var lite tyngre än hans fick jag undan honom så jag kunde komma in först i kurvan och var äntligen förbi stoppklossen.
Nu var kriget igång på riktigt! Vi tog två platser till innan det var dags för paus. Nu var vi sexa så det var ett hyfsat läge till andra delen av racet.
När det var dags för del två så var det virrvarr igen och hur vi igen hamnade längst bak är fan obegripligt. Tävlingsledningen hade mindre bra koll på startordningen och ännu mindre de som körde. När vi sedan låg och väntade på start med gulflagg började grabbarna köra om!
Nu fanns tydligen inga som helst regler kvar och hornen växte ur pannan på mig på ett sätt sällan skådat. Flaggan gick och jag tog tre bilar bara i starten. Karolina skrek som en stucken gris att jag skulle ta livet av oss bägge på det viset jag körde. Nu gick det undan på riktigt och efter 30 minuter låg vi trea. Han som ledde var vinnaren av förra årets race och gammal rally cross åkare. En snabb jäkel men vi tog in mer och mer och nu var det bara en bil i mellan han och oss. Det vara kanske 10 minuter kvar då någon av bilarna skjuter ut ett par liter olja i kurvan före rakan och förvandlar underlaget till en halkbana. Han som leder for iväg som en snor loska åt fel håll och får toksvänga höger istället för vänster ut på torr asfalt för att inte köra rakt in i betongen. Denna händelse var så jävla sjuk för det såg ut som mannen mer eller mindre var på fyllan och helt enkelt började köra åt fel håll, vi båda började garva så vi tjöt.
Det är med bravur vi lyckas hålla oss kvar på banan själva i kurvan med olja och på något sätt lyckades jag bibehålla farten ur kurvan och samtidigt passera tvåan. Detta var helt sjukt. Vi ledde med 10 minuter kvar och nu var vi jagade. Har man ingen framför sig och har fri sikt och själva kan bestämma tempot så blir det en helt annan sak att åka fort. Vi hade bästa varv tid med över 3 sekunder vilket är ljusår i sammanhang som dessa och jag trodde fan inte mina ögon när vi några varv senare såg målflaggan en bit framför oss.
Jag fattade nog inte riktigt vad som hänt när vi med ett halvt varvs försprång till tvåan körde förbi målflaggan som första bil. Var detta sant? Var vi först eller hade vi missat något.
Inne i depån gick det allt möjligt surr om antal varv och varvtider som skulle gälla om alla hade samma varv osv. Jag tordes inte ta ut något i förskott innan vi visste säkert hur det låg till.
Jag reagerade med ett lejon vrål när jag vid prisutdelningen fick höra att vi vunnit. Vi hade som rookies kört skjortan av hela Sveriges influens elit som hade med sig hela team av gubbar för att preppa bilarna. Givet hade vi haft ett jävla flyt att vår Opel höll ihop som den gjorde men en stor anledning var att vi hade sparat på materialet på ett sätt som de andra inte gjort.
Tror detta var bland det roligaste jag gjort på länge. Eventet kommer garanterat att växa. Bilarna kommer bli mera pimpade då ribban höjs år för år. Många kommer raggar trimma och lätta bilarna ännu mera på alla tänkbara avancerade sätt.
Vi äger nu vandringspokalen till nästa år och hur fan vi skall lyckas försvara bucklan då blir en gåta. Du vet aldrig vad du får för bil. Skit samma egentligen, vi träffade massor med galna människor med bra attityd och lärde oss massor. Att vi som rookies glid in på en räkmacka och snodde hela racet var nog ingen som hade räknat med. Min dotter har massa följare på TikTok och detta är ett forum som inte riktigt accepterat hos Youtubare ännu. Detta sved ännu mera.
Finns nog inget race som har blivit så väl dokumenterat som detta eftersom ALLA inblandade filmade precis allt de gjorde. Så vill ni se hela eventet från början till slut så bara googla upp Youtube racet 2021.
Karolina har för avsikt att att lägga ut sin version på Söndag om allt går bra och det finns redan en del sjuka prylar att se på hennes TikTok eller Insta, Von Tilander.
Well folks, det här blev igen inget om massa Ram trucks, trimgrejor eller svartrök den här gången heller. Detta var en så vrickad pryl att den var värd att skriva några rader om. Den här helgen blir det betydligt lugnare. Åker till landet o ska fiska lite och sätta mig bakom min favorit bod på bryggan och hälla upp en bra singelmalt. Lyssna på lite bra blues, njuta av utsikten och lugnet samt klura lite på hur fan man ska ta sig till US i vinter. Har fettona inte vaccinerat sig färdigt eller framför allt begripigt att de måste göra det alls så ser läget inge vidare ljust ut.
Inne lite i ett stim av rocka billy och femtiotals rock just nu och en av de gubbar jag har på listan att se är JD Mc Pherson. Blunda och lyssna på det här, raka spåret till 1959 men inspelat bara för 10 år sedan, knallhårt.
Cheers fan o ha en bra helg!
